Besök hos Suertes del Marqués

Vulkanisk jordmån, 100-åriga stockar, oympat, 300-650 m.ö.h., traditionell uppbindning, traditionella druvor, handskördat, fottrampat, hela klasar, betong, naturlig jäst, gamla fat, ofiltrerat, lågsvavlat.

Teneriffa.

Ja, Teneriffa, som ön dit charterturister vallfärdar för att få lite sol under den mörka svenska vintern. Där råkade även vi befinna oss förra veckan, och av ren tur fick vi besöka Suertes del Marqués lilla men ambitiösa tillverkning.

Som bekant är Teneriffa en vulkaniskt aktiv ö (hemvist för vulkanen Teide som också är Spaniens högsta berg på 3718 m.ö.h.), och har således vulkanisk jordmån som ger mycket prägel på vinerna. Teneriffa är uppdelat i fem vinregioner, Suertes del Marqués ligger på den relativt blöta västkusten i Valle de la Orotava. DO:t skapades 1995, men har en lång tradition av vinodling. Dock har de gamla odlingarna stadigt tunnats ut sedan 1500-talet, och på senare tid har bananer ofta ersatt vinrankor. Stockarna är oympade då vinlusen inte har tillåtits få fäste på ön.

Valle de la Orotava har ett unikt uppbindningssystem för rankorna, cordon trenzado, som gör att rankorna växer väldigt långt och lågt ut med marken. Förr gynnade det malvasiadruvorna man odlade, som behöver en lång ranka, men det gav också odlaren möjlighet att vrida undan hela rankan för att odla andra grödor, som t.ex. potatis. Nuförtiden underlättar det för vinodlaren genom att man kan vrida undan rankan och lätt klippa ogräs (som lämnas kvar som näring). Cordon trenzado är dock inte ett tvång, och man använder också andra mer klassiska uppbindningar.

 

Det finns en hel del druvsorter att välja på i Valle de la Orotava, men Suertes del Marqués håller sig till stor del till listán negrotintilla och baboso negro för de röda, och mestadels listán blanco (palomino, alltså samma som i sherry) för de vita.

Druvorna handskördas i september till oktober, alla parcelas/tomter separat. Varje parcela vinifieras också separat för att sedan blandas efter behag. Skörden går sedan i hela klasar till fottrampning och oftast jäsning på betongfat (utan glasfiber), men även på stål och ekfat. Lagringen siktar man på att på sikt låta ske endast på gamla fat. Dock har de franska lättrostade 500-l man köpt in som nya inte hunnit med så många omgångar än, så ekinslaget tycker man fortfarande är lite större än vad man egentligen önskar på vissa av vinerna. Vinet jäses sedan med sin naturliga jäst, och ligger ofta hela lagringstiden på jästfällningen, utan någon omdragning. Buteljering sker med så lite svavel som möjligt.

 

 

 

 

 

 

Familjeföretaget Suertes del Marqués startade 2006 efter att tidigare ha levererat druvorna till andra producenter. Efter en lite skakig början tog de år 2008 vinmakare Roberto Santana till hjälp, uppväxt på Teneriffa men skolad på olika ställen i Europa. Santana konsultar och producerar också själv på flera ställen i Spanien. Man syftar till att hålla vinmakningen så naturlig som möjligt, man vill inte jobba med för mycket modern teknik och man vill låta druva och växtplats få så mycket uttryck som möjligt. Kanske kan man kalla det post-modern vinmakning?

Ambitionen är hög och man siktar mer på export än att tillgodose den lokala marknaden, som ändå inte är intresserad av kvalitetsvin av detta stuket. Man finns i många länder runtom i världen, men i Norden är det bara Norge som har vinerna på hylla än så länge, om än att det är på gång till både Sverige och Danmark. Se även deras hemsida: www.suertesdelmarques.com

Jag återkommer framöver med en ny post med provningsanteckningar och genomgång av de åtta vinerna som tillverkas. Kort kan man dock säga att vinerna överraskade positivt med sin höga kvalité och drickbara stil, långt ifrån moderna spanjorer på fastlandet.

 

2013-12-28: Mellandagsmys

För andra året i rad bjöds det upp till mellandagsmys med samma recept som första året: provarna tar med sig en flaska Champagne och för en liten summa bjuds på ostron, diverse skaldjur och tillbehör.


En ny ljuskrona har tack vare Sofia dykt upp i Källaren!

Mysprovningarna ha en liten annan karaktär än de ordinarie provningarna och är i allmänhet lite stökigare men också klart mer sociala! Man kan kanske inte förvänta sig att få prova alla viner som har dykt upp för kvällen, eller kanske ens se alla flaskorna, men mysen handlar mer om diskussion och umgänge än kontemplation och anteckningar.

12 dussin ostron skulle öppnas innan provarna anlände…

Att få chansen att prova så många Champagner på samma gång, jag tror det var 23 flaskor till slut, är riktigt kul! Ofta är det saker som är tillgängliga på Systemet, vilket kan vara positivt om man inte har hunnit köpa sin nyårsskumpa och funderar lite på vad man kan tänkas gilla. Självklart kommer man väl inte ihåg alla provglas, men man kommer ofta ihåg någon som stack ut, positivt eller negativt, och kan därför få lite bättre koll på vad man tycker om. Nedan är en del av flaskorna som dök upp, och otroligt nog var det faktiskt bara en dublett detta år också.

Deutz ’05, Launois ’96, ’06 och NV fanns med nånstans, lite olika Palmer, och enda dubletten A. Bergère ’02.

Operakällarens cuvée från André Jacquart, A. Bergère, Launois och en Paul Bara Special Club ’02.

En mycket trevlig tillställning tack vare alla som dök upp, och ett mycket trevlig avslut på provningsåret!