2016-02-22: Aglianico

Dear wine lovers,

Participating in the Aglianico tasting was a true pleasure for me. Thank you Vincollegiet for the opportunity to give this grape a well-deserved attention!

Wine is a family matter to me, but not a business. My grandfather, Alfredo, was a wine and olive oil dealer, after the 2nd world war. Later he opened a small haberdashery in my hometown, but shared his passion for good wines with his sons and daughter, my mother. All the grandchildren including me received a spoon of wine (with or without water) during family meals. It was a way of creating connection between food and family, exercising our palates.

On Saturdays sometimes he was driving us to visit winemakers and choose wines. Perfumes, colors, consistency of the soil… the whole experience will be forever engraved in my memory.

He taught us what kind of wines (and how much you should pay!) are good enough for weekdays, Sundays and special celebrations. Growing up, we didn’t agree on our favorite grapes. Sometimes we discussed about food and I was driving him to the countryside whenever possible.

Unfortunately I never had the chance to show how people can live better in a well lit environment. Being a “lighting designer” maybe sounded like “being an artist” to him, nevertheless he always supported me.

Above all he taught me the most important thing in life: sharing. Sharing stories, food and wine with friends make them even better, don’t you agree?

Today I’m happy to share my presentation, you can download it at the following link:
https://www.dropbox.com/s/0u126h2ozhwk135/Aglianico.pptx?dl=0

Wine list can be found here:
https://www.dropbox.com/s/pey63jz8f80poqr/aglianico-vinlista.pdf?dl=0

Vote from the tasting:

1 2 3 4 5 6 7
Best: 2 5 2 1
Worst: 3 3 2 2

Winner with clear margin was number 5, Il Sigillo 2008 by Cantine del Notaio.

Feel free to write me if you like to talk about Italy or lighting design 🙂 chiara.carucci@afconsult.com

May the soul of Southern Italy warm your heart!

Best regards,

Chiara

2012-11-13: Kvevri

En kvevri (qvevri) är en stor äggformad amfora, på upp till 3500 liter i volym. Kvevrin fylles med hela druvklasar, gräves ner i jorden, och detta får sedan jäsa upp till två år med sin naturliga jäst.

© http://billigtvin.blogspot.se/

© http://billigtvin.blogspot.se/

 

 

 

 

 

 

Ofta är vinerna framställda från vita druvor, men skalkontakten gör att vinerna får en djupare, ibland orange färg och en strävhet som man inte är van vid i vita viner. Vinerna filtreras eller klaras inte i allmänhet, men brukar inte vara grumliga då skaltanninerna håller utfällningen i balans. Detta är det traditionella sättet att göra vin i Georgien, men det har spritt sig vidare runtom i världen.

Foto: JM

Framför allt är det en del italienare som har snappat upp tillverkningssättet, men de brukar istället referera till kvevrin som amforor. Dessutom har själva formen på kärlen spridit sig till modernare vintillverkare runtom i världen. Man pratar om äggformade jäskärl, och ofta brukar de vara tillverkade i betong, även om man nu också kan se ägg tillverkade i ek. De första som startade med detta ska vara Chapoutier i Rhône (anno 2001), men numera finns tillverkare av betongägg även i Kalifornien.

© http://www.thedrinksbusiness.com/

Själva äggformen sägs göra att vinet under jäsningen ska ha lättare att cirkulera, då det inte finns några räta vinklar i ett ägg. Skalkontakten sägs också bli mer balanserad, då man låter det gå rent naturligt utan nån manipulation (pigeage etc.). Betong eller lera bidrar med en lätt luftning samt en isolerande och värmehållande faktor, i motsats till ståltankar.

 

 

 

 

 

Men så till själva provningen. Uppställningen var som följande:
1. Pheasant’s Tears Rkatsiteli 2009 (SB BS 71897 139 kr)
2. Alaverdi Tradition Rkatsiteli 2007 (SB BS 73426 413 kr)
3. Fontanasanta Manzoni Bianco 2010 (SB TSE:120402 90319 219 kr)
4. Anfora Breg Bianco Gravner 2004 (SB BS 72347 598 kr)
5. Cornelissen MunJebel Rosso 8 10/11 (privatimport genom Vin & Natur, 350 kr)
(6. Pheasant’s Tears Saperavi 2007 SB BS 71894 159 kr tyvärr KORKAD)

Foto: JM

Som synes en blandning av både röda och vita viner, både från Georgien och Italien.

Rkatsiteli är en druva som tydligen ska ha varit och är väldigt populär i Ryssland, men det är inte ofta man ser den leta sig fram till oss i Sverige. En druva med hög syra, ganska neutral smak och som är ganska så härdig. Manzoni Bianco är en modern korsning mellan riesling och pinot bianco och har sin hemvist i Veneto. Gravner’s BREG är gjord på 45% sauvignon, 15% chardonnay, 30% pinot grigio, 10% riesling italico. MunJebel Rosso 8 är 100% nerello mascalese.

Blindprovning, bäst och sämströstning gav följande resultat:

1 2 3 4 5
Bäst: 0 4 2 0 3
Sämst: 5 0 0 3 2

Solklart sämst på 1:an alltså. Det var väldigt olika åsikt om vad den doftade, vissa provare pratade bara om lagårdar, grispiss och hö, medan andra talade sig varma om sommarängar fyllda med vita blommor. Alla var dock överens om att det var en intressant doft, men smaken bjöd inte upp på samma sätt, utan var något kort och enkel i sammanhanget. Strävheten fanns där, men inte nån särskilt tung attack med tanniner.

Vin 2 blev korad till kvällens vinnare. Kryddig doft med inslag av honung, aprikoser och lite oxidationstoner. Lång, kryddig och fräsch smak, om än med oxidationstoner också. Komplext. En hel del tanniner, men med en mjuk framtoning.

3:an hade en bra fräschör, mycket frukt, färska aprikoser, gråpäron, lite honung. Lite fat (i detta fallet akaciafat faktiskt!), och minst strävhet för kvällen.

4:e vinet hade en ordentligt mörk bärnstensfärg, mycket nötig och kryddig doft av fat,  pomerans, harts, kanske lite vanilj. Mycket rödvinsvibbar också, och smaken bjöd på en redig strävhet. Kändes dock lite trött. 12 mån i amfora, 4 år på botti och 2 år i flaskan mattar nog vinet en hel del…

Sista vinet var det enda röda för kvällen (pga 6:ans kork), och visade upp sig med en fin, klar medeldjup röd färg. På näsan kom slånbär, björnbär, hallon och lite rök. Inte så jättespännande dock. Smaken bjöd på mycket mer och var frisk, fyllig och med nästan en liten känsla av restsötma. Mycket, men välintegrerade tanniner. Blommighet i form av violer, lite vingummin på det, lakrits och oregano.

Alla var överens om att vinerna var spännande, goda och dessutom inte så knepiga som vi hade förväntat oss. De passade utmärkt med salt ost i form av feta och pecorino inpackad i rosmarin, samt parma- och serranoskinka.

Mer om kvevri: Billigt Vin
Lite om amforaviner: BKWine